LK22 – 4/11
Elevlogg:
Gomorron…
Den fjärde november tog sin början redan vid 03:00, då delfiner belysta av mareld hoppade under bogsprötet. Deras eleganta svängar och dyk lämnade långa, lysande spår. För få timmar senare, serverades frukost, jämsides med det dagliga morgonmötet i mässen och kaptenens genomgång av dagordningen. Sedan sparkades dagen i gång av hysteriskt plugg inför eftermiddagens förarintygsprov. Under tunga skyar, inväntade klassen förväntansfullt ankomsten till Marina Vela, i Barcelona. In genom en trång kanal, mellan diverse superyachter och katamaraner, fickparkerade T/S Älva smidigt utan krångel. Två modiga hjältar till klasskamrater stod på kajen och välkomnade våra ilandkastade trossar.
Nu sitter vi här, mättade av restaurangmat och glass, med ljudet av Aristocats i bakgrunden och trötta som vi är ska vi krypa till kojs.
Gonatt… zzz 😉
Wilfred
Personallogg:
Hej på er där hemma. Nu börjar faktiskt resan gå mot vägs ände. För mig att det första loggen den här resan så en kort introduktion är kanske på sin plats. Jag heter Catrin Palmqvist-Loukomies och går den här resan som andrestyrman och undervisningsansvarig. 2019 började jag arbeta på Älva och har mest arbetat på segelfartyg så det har varit en glädje att ha en så intresserad och aktiv klass som LK22.
Idag har de svaga ostliga och nordostliga vindarna i god kombination fört oss till Barcelona, när resan började från Aiaccio såg vi fram emot naturen i Bonifacio och det var fint att se eleverna både lägga tid på studier och njuta av utflykter. När vi lämnade Bonifacio såg jag fram emot att låta bredfocken möta vinden och sjöluften, och förhoppningsvis se besättning och elever le en smula. Den förhoppningen besannades lätt och de milda vindar vindarna passade ypperligt. När vi idag närmade oss Barcelona gladde det mig att se hur eleverna utvecklats under resan, det har de gjort på många sätt men det blir väldigt konkret när vi ser att de kan hantera större och större ansvar med segelhanteringen. En stagfock bärgades och bommar dirkades upp och ner av enbart elever.
Förtöjningen i Marina Vela var en ganska tight historia men med Morten på bryggan och Fredrik som rorgängare med brant lärdomskurva under den vecka han varit ombord blev det precis som Wilfred sade, en fickparkering mellan lite yachter. Inför ett prov tror jag att det är många nerver som darrar och stämningen ombord är alltid lite högtidlig och spännande, ännu mer så för min del nu när det är min första resa som utbildningsansvarig. Med hjälp av goda kamrater i besättningen och tålmodiga elever var det en fröjd när sista provet lämnades in. När så många i klassen varit så här aktiva med studierna tror jag att vi kan vänta oss goda resultat, även om vi bara skulle välja att bara fokusera på sjömanskap och navigationsutbildningen ombord. För egen del har det varit ett nöje att se eleverna växa under resan, vädret har varit varierande och erfarenheterna många. Nu vill jag påstå att både besättning och elever är rätt fokuserade på slutstädningen och en trevlig sista tid ombord tillsammans.
Hälsningar från marinan i Barcelona där vi inte har märkt av den röda vädervarningen
Catrin
Datum: 4/11 2024
Elevloggare: Wilfred Lorinder
Position: Marina Vela, Barcelona
Väder: Mulet 20°C